Klimatförändring utan anpassning kan ge miljardförluster för skogsbruket


2020-01-30

Rotröta spås bli vanligare med klimatförändringarna.
Bild: Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen
Rotröta spås bli vanligare med klimatförändringarna.

Uppskattning av skadekostnader årligen om inte arbetet med att klimatanpassa ökar.
Bild: Skogsstyrelsen
Uppskattning av skadekostnader årligen om inte arbetet med att klimatanpassa ökar.

Klimatförändringarna kan leda till flera miljarder i förluster årligen fram till 2050 om inte skogsbruket anpassar sig. Det visar en sårbarhetsanalys som Skogsstyrelsen i dag lämnar över till regeringen. Stormarnas effekter, bränder och angrepp av till exempel rotröta och granbarkborre kommer att öka. Därför presenteras samtidigt ett åtgärdspaket för att möta hoten.

– Vi ser i vår analys att redan kända hot mot skogen kommer att öka men också att nya skadegörare står i kö för att slå till. Därför behöver skogsägaren i större grad variera trädslagen i sin skog och se till att plantera rätt träd på rätt mark för att minimera förluster och tillväxtbortfall, säger David Ståhlberg, utredare på Skogsstyrelsen.

Klimatförändringarna kommer medföra att växtsäsongen förlängs och kan leda till ökad skogstillväxt, men mildare vintrar, torrare somrar och ökade skaderisker drar åt motsatt håll.


Konkreta åtgärder
Skogsstyrelsens analys av skogens och skogsbrukets sårbarhet för klimatförändringar visar att bara följderna av stormar, bränder, angrepp av insekter som till exempel granbarkborren och svampangrepp som rotröta, kan ge förluster på flera miljarder till 2050 för skogsbruket (se grafik för tre vanliga skador nedan). Detta innebär långt större samhällsekonomiska förluster. Fram till år 2100 blir förlusterna dubbelt så stora om inte mer förebyggande insatser sätts in. Åtgärderna handlar till exempel om:

  • Mer varierad skog med lövinslag sprider riskerna så att skogen sammantaget blir mer motståndskraftig mot storm, torka och skadeangrepp.
  • Rätt träd på rätt mark. Gran trivs på fuktigare mark och tall på torr. Planteras de på mark där de trivs står de bättre emot skador.
  • En effektivare älgförvaltning där stammarna av klövvilt anpassas för att minska betesskadorna på tall- och lövplantor.
  • Hård gallring och successivt ökande höjd på träden från skogskanter in mot skogen eftersom skogskanter är särskilt utsatta vid storm.
  • Tidigare och hårdare röjning för att unga träd ska utveckla rotsystemet bättre och stå emot storm.
  • Arbetet med brandskyddsförebyggande åtgärder och förmågan att snabbt släcka bränder behöver stärkas ytterligare.
  • Stubbehandling i samband med avverkning för att mota rotröta, svampsjukdomar som orsakar röta i stam och rötter.
  • Våtmarker behöver återställas i ökad utsträckning för att stärka förutsättningarna för fuktkrävande skogsarter som kan komma att bli särskilt utsatta i ett ändrat klimat.
  • Planera avverkning och transport av virke utifrån risk för körskador och erosion, till exempel köra ut virke på tjälad eller hård mark.

Skogsstyrelsen har analyserat skogens och skogsbrukets sårbarhet för klimatförändringar och har efter samråd med sektorn tagit fram effektmål och förslag på anpassningsåtgärder.


Mål som ska följas upp
– Brukandet av skogen behöver klimatanpassas i ett långsiktigt perspektiv så att vi får den tillväxt som behövs för att ersätta fossila produkter, men också för att säkerställa biologisk mångfald och skogens sociala värden, säger David Ståhlberg.

I rapporten finns också mål preciserade för de olika skadorna. Målen och förslagen är första steget i arbetet som nu tar vid med att i samverkan med sektorn se till att åtgärderna blir verklighet. Skogsstyrelsen ska också fortlöpande följa upp anpassningen.



Källa: Skogsstyrelsen


Skriv ut





Mest lästa

















Unica Media AB
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm
Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se