Den europeiska skogsbranschens beslut om klimatanpassningar har undersökts


2020-11-12

Timmerupplag.
Bild: Jenny Svennås-Gillner, SLU
Timmerupplag.

För att fungera väl måste kommunikationen om klimatförändringar svara mot mottagarnas behov. En internationell studie ledd av forskare vid SLU och Lunds universitet visar att de anpassningar till klimatförändringar som görs inom den europeiska skogsnäringen hänger samman med vilka förväntningar som finns på klimatförändringarnas konsekvenser. Här fann forskarna bland annat skillnader mellan olika delar av Europa, särskilt mellan sydvästra respektive norra och nordvästra Europa.

I studien ställde forskarna enkätfrågor till över 500 personer inom skogssektorn i tio europeiska länder. Genom att identifiera de kommunikationsbehov och beslutsstrategier som förekommer hoppades forskarna kunna ta fram riktlinjer för vilka typer av kommunikation kring klimatanpassningar som kan fungera.

En förutsättning för att personerna skulle genomföra anpassningar visade sig vara en stark tilltro till att klimatförändringarna har lokala effekter i det egna landet. Viljan att vidta åtgärder ökade också ju större de samlade lokala effekterna förväntades bli, oavsett om dessa var positiva eller negativa. Detta gällde dock bara upp till en ”brytpunkt”. Ett brytpunkts-beteende uppkommer när en person förväntar sig att klimatförändringarna kommer att få stora följder för skogen (positiva eller negativa), men ändå inte genomför några anpassningar, eftersom man uppfattar det som att skogssystemet befinner sig i ett läge där åtgärderna inte påverkar värdet av klimatförändringarnas effekter.

Hos en grupp, som främst bestod av personer inom den sydeuropeiska skogsnäringen, fanns ett negativt brytpunkts-beteende, vilket innebär att de förväntar sig negativa konsekvenser oavsett om de vidtar åtgärder eller inte. En annan grupp, som främst bestod av personer i norra och nordöstra Europa, uppvisar positivt brytpunkts-beteende.

I artikeln konstaterar forskarna att det i det europeiska skogsbruket finns mycket varierande uppfattningar och förväntningar kring hur skogen kommer att påverkas av klimatförändringar. Forskarna menar att detta är viktigt att känna till för myndigheter och branschorganisationer som vill stimulera branschen att anpassa sig till ett förändrat klimat. Kommunikationsinsatser behöver ha olika fokus beroende vilka de vänder sig till, och i artikeln ges en rad exempel.

– Verksamma inom den europeiska skogsnäringen som förväntar sig små effekter av klimatförändringarna på skogen behöver t.ex. kommunikation om hur klimatförändringarna påverkar skogen innan information om anpassningsåtgärder kan bli effektiv, säger artikelns ena huvudförfattare, Kristina Blennow från SLU.

– I Finland och Sverige var en tredjedel respektive en femtedel av dem som besvarade enkäten osäkra på om de överhuvudtaget har upplevt lokala effekter av klimatförändringar på skogen. I Bulgarien, Slovakien, Rumänien, Italien och Portugal ansåg däremot runt hälften (40-60%) av dem som besvarade enkäten att de definitivt hade upplevt lokala effekter på skogen till följd av klimatförändringarna, säger Johannes Persson från Lunds universitet, artikelns andra huvudförfattare.

Den nya metodologin innefattar användning av Bayesiansk maskininlärningsmodellering och den kan tillämpas också på andra beslutsproblem som innefattar jämkning mellan värden.



Källa: SLU


Skriv ut





Mest lästa

















Unica Media AB
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm
Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se