Naturskog kallas skog som varit opåverkad av mänskliga aktiviteter så länge att den till största delen återfått de egenskaper som kännetecknar urskog. I Norrbotten beräknas bara en tusendel av den skog som fanns för 100 eller 200 år sedan finnas kvar.
– Det är väldigt få orörda skogar kvar och för att vi ska få ett motståndskraftigt samhälle i framtiden måste vi rädda de områden där den biologiska mångfalden är som värdefullast, säger Nils Ryrholm, professor i biologi vid Högskolan i Gävle.
Genom att identifiera feromoner, de osynliga och ofta artspecifika dofter honorna sänder ut för att locka hanar, för sällsynta arter, kan forskarna använda enkla system som på ett snabbare och billigare sätt avslöjar om en skog innehåller nyckelarter som indikerar att skogen har höga biologiska värden.
– Insekter är ju ganska små och ser ofta inte längre än någon meter och inte kan de gå in på Tinder heller, så de använder dofter för att finna varandra, säger Nils Ryrholm.
Han förklarar att när system med konstgjorda doftämnen för de här nyckel- och indikatorarterna utvecklas, kan en person utan spetskompetens på en sommar undersöka 100 skogar genom att sätta ut små fällor och då se vilken skog som är biologiskt mest värdefull.
– Finns de här arterna, har biotopen funnits väldigt länge, och då finns även andra arter som också är värdefulla. Detta gör att vi kan avgöra var vi ska sätta in bevarandeåtgärder till en bråkdel av den tid och kostnad som krävs idag, säger han.
Man ska se dessa naturskogar lite grann som biobanker, förklarar Nils Ryrholm. Om vi bevarar mer så ökar oddsen för att vi ska få ett motståndskraftigt samhälle i framtiden.
– Ju fler arter som finns, desto stabilare ekosystem och desto bättre ekosystemstjänster kan vi människor få; Alltså ren luft, rent vatten och förutsättningar för vår födoproduktion.
Insekterna klarar sig utan oss
Han citerar den amerikanske ekologen E Wilson: "Vi är beroende av insekterna men insekterna är inte beroende av oss"
– Och trots att det är så, slår vi ihjäl insekterna men inte tvärtom.
Människor fjärmar sig mer och mer från naturen, säger han, men tror att den här kopplingen och insikten kommer att komma tillbaka med klimatfrågan.
– Då vi inte kan producera alla våra grödor för att det inte finns några insekter, kommer pendeln att slå tillbaka därför att det då blir tydligt hur beroende vi är av dem.
Vad som går att rädda handlar om vad vi värdesätter, slår han fast och pekar på hur vi nu kan vi göra enormt mycket för att dämpa effekterna av ett litet virus, men saker som är mycket mer livshotande för varelserna på planeten har vi inte brytt oss om.
