Ett annat skogsbruk skulle ge större värden till samhället


2019-10-29

Bild: tookapic/Pixabay

Ett annat skogsbruk än dagens skulle bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin. Det visar två forskare från Lunds universitet i en ny studie.

Just nu pågår det en intensiv debatt om hur vi bäst ska använda skogen som resurs, inte minst utifrån behovet av biomassa när användandet av fossila bränslen och material måste minska.

Men om samhället som helhet ska få största möjliga nytta av skogen går det inte bara att ta hänsyn till vad den kan bidra med som leverantör av trä och biomassa, skriver två lundaforskare i tidskriften Ecosystem Services. Även betydelsen av förändrade koldioxidutsläpp, vattenkvalitet och biologisk mångfald, som vanligtvis inte värderas i pengar, måste räknas innär man tar beslut om skogsskötsel.

– De flesta analyser av hur vi bäst ska sköta våra skogar fokuserar tyvärr ganska ensidigt på skogsindustrins behov eller efterfrågan på trä och biomassa. Man missar annat som skogen också bidrar med och som har stor betydelse för vårt välmående. Vi ville därför undersöka vilken skogsskötselsom är att föredra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, om man tittar brett på vad skogen bidrar med till vår välfärd, säger Mark Brady, ekonom och forskare vid Centrum för miljö-och klimatforskning (CEC) vid Lunds universitet, samt vid AgriFood och SLU.

Det forskarna gjorde var att genom simulering applicera fyra olika skötselmetoderpå ett skogsområde i södra Sverige. Tre av metoderna innebar att all skog avverkades efter en viss tid – 60 eller 70 år – och att kalhyggen skapades, men med olika mycket grenar och toppar kvarlämnade på avverkningsplatsen. Den fjärde metoden var så kallat hyggesfritt skogsbruk (tidigare kallat kontinuitetsskogsbrukdär man istället avverkar kontinuerligt genom selektivt avverkning av enstaka träd så att marken är alltid skogbevuxen.

– Det vi såg var att den svenska skogen skulle bidra med ett större värde till samhället om vi hade större områden med hyggesfritt skogsbruk än om vi skulle intensifiera uttaget av biomassasäger Mark Brady.

Metoden var den som gav minst koldioxidutsläpp till atmosfären och minst kväveläckage till havet, genom en försiktigare avverkning. 

För skogsägarna, däremot, är hyggesfritt skogsbruk den metod som ger lägst ekonomisk avkastning, eftersom mindre mängd biomassa tas ut och till betydligt högre avverkningskostnadvilket naturligtvis leder till målkonflikter när beslut om skogsskötsel ska tas, säger Mark Brady.

– Det här visar behovet av att väga olika intressen mot varandra vid beslutsfattande – privata mot allmänna, nuvarande generationers mot kommande – om man ska optimera den samhälleliga nyttan av skogen, säger han, och hoppas att studien kan bidra till att understryka och belysa detta.

– Risken är till exempel att beslutsfattare bara tittar på en aspekt när de tar fram policys för skogsskötsel, som att öka uttaget av biomassa för att minska utsläppen från fossila bränslen. Vi visar att det är avgörande att även räkna in värdet av andra ekosystemtjänster som skogen står för. Vi visar också hur man kan göra detta genom att sätta ett samhällsekonomiskt värde på dem.

Klicka här för att läsa artikeln i Ecosystem Services.


Fa
kta: Studien
Forskarna tittade på hur fyra olika skogsskötselmetoder påverkade biologisk mångfald, utsläpp av växthusgaser samt kväveläckage till vatten i samband med avverkning. Det man hoppades få svar på är om samhället vinner mest på mer miljövänliga skogsbruksmetoder, eller mest på ett mer intensivt uttag av biomassa, jämfört med idag. Alla metoderna utom den hyggesfria, som innebär att marken är alltid skogbevuxen, ledde till ökade utsläpp av växthusgaser och ökat kväveläckage till Östersjön. Hur stora områden med hyggesfritt skogsbruk som skulle behövas ger forskningen inte svar på – det finns en gräns där nyttan avtar.

När det kom till bevarandet av biologisk mångfald, som i studien mättes genom kvarlämnad död ved, såg man relativt små skillnader, men betonar att det finns fler metoder att mäta detta och att särskilda åtgärder för att bevara biologisk mångfald kan användas i samband med de olika skötselmetoderna.

Bakom studien står Giuliana Zanchi, forskare vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, samt Mark Brady, forskare vid Centrum för miljöoch klimatforskning (CEC), Lunds universitet och vid AgriFood, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet. Länk till artikeln i Ecosystem Services.



Källa: Lunds universitet


Skriv ut





Mest lästa

















Unica Media AB
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm
Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se