Den mest kritiska skogsbrandsäsongen är nu över.
Under perioden 23 april till 20 september har MSB fått begäran om önskat luftburet stöd till mer än 60 bränder i skog och mark.
– Jag är otroligt glad och stolt över hur Sverige hanterat situationen efter bränderna 2018. Det är så tryggt för oss inom räddningstjänsten att denna resurs finns, säger Joakim Jansson, räddnings- och säkerhetschef vid räddningstjänsten i Västerviks kommun.
Den 23 april fick MSB den första begäran om luftburet stöd till en brand i Ljungby. Den sista begäran inkom den 20 september och rörde en brand i Norrköping. Med luftburet stöd menas att MSB skickar helikoptrar eller mindre skopande flygplan till en brand i skog och mark. Brandriskprognoserna styrde antalet beredskapslagda helikoptrar och mindre skopande flygplan, och var dessa placerades i landet.
Den proaktiva taktiken, att tidigt gå in offensivt och fälla vatten från luften innan skogsbränderna hunnit växa sig stora, har varit avgörande faktorer enligt flera räddningstjänster. Dels har man kunnat få kontroll på flera bränder i ett tidigt skede och dels har man sparat på den operativa personalens krafter.
Exempelvis har MSB: • fått begäran om önskat luftburet stöd till 63 bränder i skog och mark under året.
• deltagit med helikoptrar vid 58 skogsbränder.
• deltagit med mindre skopande flygplan vid 5 skogsbränder.
• Helikoptrarna har haft cirka 546 timmars aktiv flygtid på bränder under året.
• De mindre skopande flygplanen har haft cirka 23 timmar aktiv flygtid på bränder under året.
• De luftburna stödet med helikoptrar har fällt cirka 10 300 kubikmeter vatten från luften vilket är cirka 175 kubikmeter per insats i genomsnitt.
"Betydelsefullt för oss" Joakim Jansson, räddnings- och säkerhetschef vid räddningstjänsten i Västerviks kommun, var en av de som fick ta emot stöd från de mindre skopande flygplanen.
– Det var en skogsbrand som härjade mellan Ankarsrum och Hjorted i augusti. Just då rådde ganska höga brandsriskvärden. Vi hade även haft åska vilket gjorde att vi var oroliga för flera skogsbränder och vi bedömde att spridningsrisken var stor. Då begärde vi stöd från MSB och de mindre skopande flygplanen bistod i insatsen så att skogsbranden kunde angripas från luften, säger han och fortsätter:
– När de mindre skopande flygplanen varit i gång ett antal timmar kunde sedan vår räddningstjänstpersonal gå in offensivt och släcka i området. Det var väldigt betydelsefullt för oss att vi fick stöd av de mindre skopande flygplanen. Deras fokus var att hjälpa oss att släcka brandfronten. Vi var ju oroliga för att fler bränder i skog och mark skulle uppstå så det är verkligen en trygghet när man kan vara proaktiv på det här sättet.
Vad tycker du om denna resurs som MSB har upphandlat?– Jag är otroligt glad och stolt över hur Sverige hanterat situationen efter bränderna 2018. Det är så tryggt för oss inom räddningstjänsten att denna resurs finns. MSB har varit väldigt lyhörda och kommunicerar snabbt och tydligt med oss i räddningstjänsten. Det är också bra att helikoptrarna och de mindre skopande flygplanen flyttas utifrån rådande läge och att de finns där brandrisken är som störst, säger Joakim Jansson.
Stor skillnad från 2018 Johan Szymanski, tidigare räddningschef i brandkåren Norra Dalarna, tillhörde en räddningstjänst som fick stöd av helikoptrarna i somras. Bland annat till bränder i Vansbro och Leksand.
– Här såg man verkligen fördelarna med att helikoptrarna placeras där brandrisken är som störst. Av den anledningen fick vi stödet väldigt snabbt, eftersom de var placerade i närområdet. Jag kan också jämföra med 2018 och branden i Trängslet. Då hade Sverige ingen liknande beredskap. Hade Sverige haft den beredskapen då, som vi har nu, hade vi inte hamnat i samma läge, säger Johan Szymanski.
Därför presenteras statistiken nu.
Brandrisksäsongen i Sverige omfattar normalt perioden 1 maj till 30 september. Det är dock inte ovanligt att det inträffar bränder i skog och mark utanför denna period. MSB väljer att presentera statistiken nu i slutet av oktober när det har gått cirka tre veckor efter den senaste insatsen. Om det, mot förmodan, sker ytterligare insatser så kommer redovisningen att kompletteras.
Placering av beredskapshelikoptrar har varit på följande orter: • Eslöv
• Halmstad
• Jönköping
• Kiruna
• Luleå
• Lycksele
• Lysekil
• Mora
• Uddevalla
• Västerås
• Växjö
• Örnsköldsvik
• Östersund
Placering av mindre skopande flygplan har varit på följande orter: • Nyköping
• Ronneby
På dessa orter har helikoptrarna aktivt deltagit i släckarbete (vid vissa orter har flera insatser genomförts): • Arjeplog
• Arvidsjaur
• Avesta
• Berg
• Bergtjärnen
• Edsbyn
• Eksjö
• Gagnef
• Gällivare
• Hakkus
• Hoting
• Huddinge
• Hällemyran
• Härnösand
• Högsby
• Jokkmokk
• Jönköping
• Kristianstad
• Kvistberget
• Kålebolsmyren
• Leksand
• Lidsjöberget
• Lindesberg
• Ljungby
• Norrköping
• Nykvarn
• Nås
• Råhälla
• Rättvik
• Sollefteå
• Säffle
• Uppsala
• Vänersborg
• Ydre
• Ånge
• Åre
• Årjäng
• Åtvidaberg
• Älvsbyn
• Örnsköldsvik
• Östersund
• Östhammar
På dessa orter har de mindre skopande flygplanen deltagit i släckarbete: • Uppsala
• Vimmerby
• Västervik
• Söderköping
• Valdemarsvik
| Län | Antal insatser | Flygtid insats | Mängd vatten (kbm) |
| Dalarna | 5 | 55 | 395 |
| Gävleborg | 3 | 31 | 1 075 |
| Jämtland | 9 | 65 | 1 221 |
| Jönköping | 2 | 21 | 607 |
| Kalmar | 1 | 8 | 48 |
| Kronoberg | 2 | 14 | 265 |
| Norrbotten | 6 | 27 | 540 |
| Skåne | 1 | 1 | 49 |
| Stockholm | 2 | 27 | 566 |
| Södermanland | 1 | 10 | 70 |
| Uppsala | 2 | 22 | 216 |
| Värmland | 3 | 33 | 652 |
| Västernorrland | 14 | 150 | 2 804 |
| Västra götaland | 1 | 12 | 170 |
| Örebro | 2 | 19 | 486 |
| Östergötland | 3 | 51 | 1 152 |
Källa: MSB
