Röd tallstekel växte bättre på älgbetade tallar


2019-11-04

Larver av röd tallstekel.
Bild: Michelle Nordkvist
Larver av röd tallstekel.

Det är inte ovanligt att växtätare av skilda slag lever på samma växt – ändå vet vi ganska lite om hur de samspelar med varandra. I en nytänkande studie har SLU tillsammans med Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Tyskland undersökt hur älgarnas bete påverkar insekten röd tallstekel. Det visade sig att älgarnas betande kunde leda till högre äggproduktion hos tallstekelhonor. Forskarna tycker att det är viktigt att studera sådana samspel mer i framtiden.

De flesta växter angrips av en mängd olika växtätare, allt från små insekter till stora däggdjur. Oavsett storlek så orsakar de flesta växtätare förändringar i växten som de äter på. Det kan handla om förändringar i näringssammansättning eller i produktion av försvarsämnen. Om en växtätare triggar förändringar i en växt kan det påverka andra växtätare som äter på samma växt.

– Det bildas alltså en kedja mellan växtätarna som gör att de kan påverka varandra, genom sin värdväxt, trots att de inte nödvändigtvis någonsin möts, säger Michelle Nordkvist, doktorand på SLU.

Trots att sådana samspel är vanliga har de inte studerats särskilt mycket, speciellt inte när det gäller växtätare med så skild storlek och från så olika djurgrupper, som insekter och däggdjur. På SLU är det nära mellan viltforskare och insektsforskare och så föddes idén att undersöka detta närmare.

– Vi utförde studien både för att öka den generella kunskapen om samspel i naturen och visa hur komplexa de kan vara, men också för att dessa typer av samspel kan få oönskade konsekvenser inom till exempel jord- och skogsbruk. Röd tallstekel betecknas som en utbrottsart, vilket innebär att den under vissa år förekommer i extremt stor mängd och då orsakar skador på skogen. Något som ofta resulterar i lägre tillväxt, säger Michelle Nordkvist.

Forskarna placerade ut larver på träd som antingen var obetade, älgbetade eller klippta (för att efterlikna älgbete). Tallsteklarna fick sedan äta på träden under hela sitt larvstadium. När steklarna hade förpuppats och senare kläckts som vuxna mätte forskarna deras produktivitet, det vill säga antalet ägg som hade producerats av varje hona.

Tallstekelhonor som levde på betade eller klippta träd när de var larver visade sig producera 9–13 procent fler ägg än honor som vuxit upp på obetade träd. Kemiska analyser av barren visade att älgbetet inte påverkade halten av försvarssubstanserna di-terpener, men att det ökade näringsinnehållet.

– Det fanns ett svagt samband mellan det högre näringsinnehållet och den ökade produktionen av ägg men det är inte hela förklaringen. Det behövs mer forskning för att kartlägga exakt vilka förändringar i tallarna som bidrar till den ökade produktiviteten hos tallsteklarna, säger Michelle Nordkvist.

SLU fortsätter nu att studera samband mellan älgarnas bete och den röda tallstekelns livscykel – i ett aktuellt experiment tittar forskargruppen på hur älgbete påverkar överlevnaden hos tallstekelns larver.

– Våra resultat visar hur viktigt det är att studera den här typen av samspel, eftersom liknande effekter kan påverka tillväxten hos insekter och skador på växter, säger Michelle Nordkvist.

Från SLU deltog också: Christer Björkman, Lars Edenius och Maartje Klapwijk.




Källa: SLU


Skriv ut





Mest lästa

















Unica Media AB
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm
Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se