Snabba åtgärder krävs för ny skog efter skogsbrand


2019-06-01

Tallar sådda våren 2015 i brandområdet i Västmanland. Bilden tagen i september 2018.
Bild: Clas Fries, Skogsstyrelsen
Tallar sådda våren 2015 i brandområdet i Västmanland. Bilden tagen i september 2018.

Hur får man bäst upp ny skog efter en skogsbrand? Den kunskapen har tidigare varit begränsad. Men efter fyra års studier på brandområdet i Västmanland konstaterar Skogsstyrelsen i en ny rapport att ny skog är på väg upp nästan överallt. Förutsättningarna är goda - om skogsägaren är snabb med åtgärder.

Branden i Västmanland 2014 har gett en unik möjlighet att följa hur ny skog gått att få upp för att dra lärdomar inför framtida bränder. Under fyra år har Skogsstyrelsen genom olika uppföljningar på provytor studerat hur planteringar och sådder utvecklats, hur lövträd etablerat sig på brandfältet och omfattningen av plantskador av till exempel viltbete, insekter och svamp.

–  Vi kan konstatera att förutsättningarna att få upp ny skog efter en brand är goda om man börjar tidigt. Skadorna har så här långt varit förhållandevis små, men nu gäller det att hålla koll på älg- och rådjursbete och att röja undan lövträden som finns i stor mängd och växer snabbt, säger Clas Fries, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.


Färre skador än väntat
Under de fyra växtsäsonger som passerat efter branden 2014 har nästan all mark som ska beskogas föryngrats genom plantering, sådd eller naturlig föryngring. Totalt är det fråga om cirka 4 000 hektar. Mängden huvudplantor ser bra ut och de har potential till god utveckling, visar inventeringarna. Skadegörarna snytbagge och rotmurkla har inte ställt till med de skador man befarade och att sprida ut planteringen över tid har i detta fall inte visat sig ha någon större betydelse för skador av insekter och svampar.

Utifrån studierna har Skogsstyrelsen i rapporten listat tio åtgärder och erfarenheter för tillämpning på andra brandfält. Några av dem är:

  • Förutsättningarna att få upp ny skog är generellt sett goda på brandfält. Det gäller för plantering men också från frö genom sådd eller naturlig föryngring.
  • Föryngringsåtgärder bör sättas in snarast efter en brand, gärna året efter. Det minimerar negativ påverkan av konkurrerande löv, gräs och örter.
  • Vid plantering på brandfält måste plantorna vara skyddade mot snytbagge brandåret, år 1, år 2 och helst också år 3 efter branden.
  • Maskinell markberedning är knappast nödvändig vid plantering på hårt bränd mark.
  • Sådd bör endast användas på mark där hyggesvegetationen bedöms bli liten eller måttlig.
  • Den rikliga lövvegetation som kommer på brandfält drar till sig vilt och kan innebära betydande betesskador på tall.
  • Den rikliga tillgången på löv ger även en möjlighet att på vissa områden på bättre mark satsa på rena lövbestånd.


Viktigt med röjning
För brandområdet i Västmanland krävs det nu fler insatser framöver för att den goda utvecklingen ska fortsätta.

– Det är viktigt att komma igång med röjning så lövet inte konkurrerar för hårt med tallen där den ska dominera. Det gäller också att se upp med mängden vilt för att minska betesskadorna av älg och andra hjortdjur som vi vet är talrika i området, säger Clas Fries.


Mer fakta om brandområdet:
Skogsbranden i Västmanland bröt ut den 31 juli 2014 och berörde de fyra kommunerna Sala, Fagersta, Norberg och Surahammar. Räddningsinsatsen avslutades officiellt den 11 september. Totalt brann cirka 13 800 hektar. Efter avsättning av det nya naturreservatet Hälleskogsbrännan (ca 6400 hektar) och Sveaskogs ekopark Öjesjöbrännan (ca 1500 hektar) återstår ungefär 4000 hektar produktiv skogsmark där skogsägare har skyldighet att anlägga ny skog.



Källa: Skogsstyrelsen


Skriv ut





Mest lästa
















Unica Media AB
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm
Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se