Statens fastighetsverk inför ny modell för grön infrastruktur


2020-10-16

Lunglav på ett träd i Vilhelmina.
Bild: Per Linder, Statens fastighetsverk
Lunglav på ett träd i Vilhelmina.

För att på bästa sätt stödja den gröna infrastrukturen har Statens fastighetsverk (SFV) utvecklat och inlett implementeringen av en unik modell för att prioritera skötselmetoder och hänsyn i skogsbruket. Arbetet har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag som SFV fick 2018.

SFV är en av landets största markförvaltare med ansvar för 1/7 av landets yta. Förvaltningen innehåller en lång rad viktiga marker: från parker i anslutning till de kungliga slotten och skogar kring kungsgårdarna, till skogar och fjällmarker inom renbetesområdet.

Regeringens uppdrag till SFV innehöll två huvuddelar. Dels att upprätta handlingsplaner för den gröna infrastrukturen i skogsmarken, dels att vidareutveckla insatser för hyggesfritt skogsbruk.


Hållbart skogsbruk
Uppdraget byggde vidare på SFV:s strategi för hållbart skogsbruk som beslutades av SFV:s styrelse 2016. Strategin balanserar olika nyttor som skogen kan ge, som exempelvis virkesproduktion, biologisk mångfald samt förutsättningar för rennäring och friluftsliv.

– Som statlig förvaltare anser vi att det är nödvändigt att hitta en bra balans mellan olika intressen och nyttigheter. Marken vi förvaltar tillhör alla medborgare. Jag är stolt över vår strategi där vi lyckats kombinera en tillräckligt god ekonomi i vårt skogsbruk samtidigt som vi avsätter stora områden med höga naturvärden för biologisk mångfald, genomför åtgärder som gynnar rennäringen och områden som vi människor behöver för vår rekreation, säger Jan Olov Westerberg, fastighetsdirektör SFV.

Enligt beräkningar i strategin förväntas SFV:s andel skyddad produktiv skogsmark öka från 61 procent till 80 procent.


Grön infrastruktur
Grön infrastruktur bidrar till fungerande livsmiljöer för växter, djur och människor och är nödvändig för biologisk mångfald och för de nyttor som naturen ger. Det kallas ekosystemtjänster och kan till exempel vara träråvara, pollinering och möjligheter till friluftsliv. Det handlar om att se helheten i landskapet och att planera både naturvårdsåtgärder och skogsskötselmetoder för att skapa långsiktigt hållbara landskap där arter ges förutsättningar att sprida sig.

– SFV har skapat en ny modell för att i den operativa planeringen av skogsbruksåtgärder hela tiden ha koll på var hänsyn och naturvårdsåtgärder gör störst nytta för att stödja den gröna infrastrukturen på landskapsnivå. Arbetet rimmar också väl med SFV:s övergripande vision för vårt skogsbruk att förvalta statens skogar och marker långsiktigt hållbart för att skapa största möjliga samhällsnytta, säger Lars Lodin, fastighetschef SFV Skog.


Verktyg för prioritering av naturhänsyn
SFV har inventerat och identifierat områden med höga naturvärden och jobbat med ekologisk landskapsplanering för att tillvarata värden på landskapsnivå. En svårighet har varit att implementera den ekologiska landskapsplaneringen i den operativa planeringen.

Nu har SFV med hjälp av avancerade GIS-analyser skapat ett särskilt verktyg för prioritering av naturhänsyn på landskapsnivå. Samtliga skogsbestånd kommer att få en klassificering utifrån sitt värde för den gröna infrastrukturen.

– I vår modell utgår vi från våra befintliga ekologiska skogslandskap. De är tillräckligt stora för att vara relevanta i ett landskapsperspektiv, men samtidigt hanterbara vad gäller den datamängd som ska bearbetas i de geografiska analyserna, säger Irene Sivertsson, naturvårdsspecialist SFV Skog.

SFV har dock inte begränsat analyserna till skogslandskapens gränser, utan inkluderat skyddade och andra värdefulla skogsområden på ett avstånd upp till en mil utanför skogslandskapet. Anledningen har varit att se den gröna infrastrukturen i ett större perspektiv än endast utifrån SFV:s fastigheter.

– Det här ger oss ytterligare kunskap när vi planerar vårt skogsbruk och en möjlighet för oss att lämna störst naturhänsyn där den gör mest nytta för den biologiska mångfalden på landskapsnivå, säger Lars Lodin


Hyggesfritt skogsbruk
Inom regeringsuppdraget har även fokus lagts på att belysa olika aspekter av hyggesfritt skogsbruk och för att hitta den för SFV:s skogsinnehav bästa balansen mellan olika skötselmodeller.

– Hyggesfritt skogsbruk är ett vitt begrepp men gemensamt för samtliga tolkningar är att där man utfört en hyggesfri åtgärd har man alltid ett mer eller mindre tätt trädskikt kvar. Det vill säga att området aldrig är helt kalavverkat, säger Irene Sivertsson.

SFV:s nya verktyg för planering av den gröna infrastrukturen gör det möjligt att planera hyggesfria åtgärder där de gör störst nytta utifrån olika perspektiv.

– Hyggesfria metoder kan ses som ett av flera verktyg som vi har i vår skogsskötsellåda. Vi ser att det kan vara ett skötselalternativ i områden med goda förutsättningar för naturlig föryngring, i skiktade granskogar på bättre mark i Norrland, i tätortsnära skogar i södra Sverige och även i anslutning till betydelsefulla platser för rennäringen till exempel viktiga hänglavsbeten, renskiljningshagar och längs deras flyttleder, fortsätter Irene Sivertsson.

– Enligt vårt förslag kommer vi fördubbla arealen hyggesfria åtgärder i produktionsskog de närmaste fem åren vilket kommer utgöra cirka 20 procent av den avverkade arealen i äldre skog, avslutar Lars Lodin.



Källa: Statens Fastighetsverk


Skriv ut





Mest lästa











Tommen gram

Vreten

Bonnet

UOT Forest







Unica Media AB
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm
Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se