Sveriges träd utgör ryggraden för den biologiska mångfalden – invasiva skadegörare utgör ett allt större hot


2019-03-14

Gran Picea abies är favorit hos hundratals svamparter, som blodriska, bombmurkla, rödgul trumpetsvamp, rynkskinn och åtskilliga spindlingar samt för ett hundratal skalbaggar. På bilden syns en gran med trådticka Climacocystis borealis.
Bild: Michael Krikorev
Gran Picea abies är favorit hos hundratals svamparter, som blodriska, bombmurkla, rödgul trumpetsvamp, rynkskinn och åtskilliga spindlingar samt för ett hundratal skalbaggar. På bilden syns en gran med trådticka Climacocystis borealis.

Ask Fraxinus excelsior är klassad som Starkt hotad (EN) på Rödlistan. På bilden syns en ask som drabbats av askskottsjukan.
Bild: Tomas Carlberg
Ask Fraxinus excelsior är klassad som Starkt hotad (EN) på Rödlistan. På bilden syns en ask som drabbats av askskottsjukan.

Sverige har bara ett 40-tal inhemska trädarter, men de utgör ryggraden för landets biologiska mångfald. En väsentlig del av den övriga floran är också avgörande för många arters överlevnad. Arter som till exempel blåbär, ljung, röllika och viden är viktiga som värdväxter.

ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet har publicerat en rapport som är den första sammanställningen av växter, djur och svampar som är beroende av olika träd, buskar och andra växter.

De flesta arter som har träd som värdar förekommer bara på ett eller ett fåtal trädslag och de kan förekomma antingen på levande eller döda träd. Vanliga träd som gran, tall och ek hyser mer än tusen arter var, som nyttjar träden som föda, boplats eller skydd. Granen är det trädslag som flest arter är beroende av, och särskilt den döda veden är viktig. Granen är favorit hos hundratals svamparter, som blodriska, bombmurkla, rödgul trumpetsvamp, rynkskinn och åtskilliga spindlingar, samt för ett hundratal skalbaggar, som granbock, nordlig rödrock och större barkplattbagge.

Många av våra träd hotas av invasiva trädskadegörare. De mest uppmärksammade och akuta, invasiva trädskadegörarna är almsjukan och askskottsjukan, som har drabbat stora delar av södra Sverige. Dessa sjukdomar riskerar fortlevnaden för ett hundratal arter som alléägglav, stor blanklav, fjärilen almsnabbvinge samt svamparna prakttagging och almsprängticka vilka är knutna till dessa trädslag. I stora delar av Sydsverige har almarna redan slagits ut. Endast på Gotland är fortfarande en stor del av almbeståndet intakt tack vare ett aktivt bekämpande av almsjukan. En av rapportens slutsatser är att det är fundamentalt att agera för att samtliga trädarter i Sverige ska finnas kvar i framtiden, för att i sin tur deras associerade arter ska kunna fortleva.

Klicka här för att läsa rapporten "Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter".



Källa: SLU


Skriv ut





Mest lästa
















Unica Media AB © 2018
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm
Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se