Naturvårdande gallring för högre miljövärden

På Jämtkrafts mark utmed E14 i höjd med Ytterån fälls gran medan tall och lövträd sparas. Syftet är att bevara och utveckla ett landskapsområde med äldre lövskog för att gynna biologisk mångfald.

– Här finns bland annat sälg med lunglav och gammal grov asp. Den äldre grovväxta aspen är mycket värdefull, den hyser arter som är särskilt skyddsvärda, till exempel den ovanliga stiftgelélaven. Jag skulle säga att aspen är Norrlands ädellövträd, säger Sara Toivanen Jonsson, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen.

Energibolag och skogsägare
Jämtkraft köpte marken för ett tiotal år sedan då det rådde brist på biobränsle. Att köpa in egen skog var en del i en långsiktig strategi om ökad integrering i bränslekedjorna och ett på sikt värdefullt tillskott till den egna bränsleförsörjningen. Det aktuella skogsbeståndet hade redan vid förvärvet ett så kallat Naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen. Ett Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal där fastighetsägaren och staten kommer överens om en viss ekonomisk ersättning för fastighetsägaren mot att denne avstår från till exempel skogsbruk.

– För Jämtkrafts del är den här naturvårdshuggningen bara positiv. Vi får ut produktionsvärden samtidigt som naturvärdena stärks. Det blir en mycket ljusare, öppnare skog som gynnar djur och växtlighet knutna till lövskogar, säger Björn Nilsson, bränsleinköpare och förvaltningsansvarig för Jämtkrafts skogar.

Orangutang kör skogsmaskin
Ett Naturvårdsavtal innebär att skogen är särskilt skyddsvärd, i det här fallet på grund av sin blandning av riktigt gammal, grov tall, björk och asp. Granen var på väg att konkurrera ut de andra träden och de unika arter som de hyser, därför fälls de flesta granträden i området. När åtgärden är klar och snötäcket smält kommer till och med granarna i underväxten att röjas ut manuellt. Skogsstyrelsen bekostar arbetet och det PEFC-certifierade skogsföretaget Orangutang, som specialiserat sig på naturvårdande skötsel, utför arbetet.

– Egentligen liknar det mer en gallring. Jämfört med en vanlig avverkning är det här svårare eftersom mer skog ska sparas. Jag behöver köra runt träd och planera på ett helt annat sätt. Det är en utmaning att få till det bra men det är också det som är roligt med det här jobbet, säger skördarföraren Lars-Olof Gerhardsson.

Gynnar biologisk mångfald
För att skydda marken sker avverkningen vintertid när det är tjäle och i svagare partier lägger man ut tjocka rismattor för att skydda mot körskador. Grot (grenar och toppar) tas ut, vilket kan bli bränsle till Jämtkrafts kraftvärmeverk. En del lövträd läggs omkull för att skapa livsmiljöer åt arter som gillar döda träd. Maskinförarna skadar medvetet vissa tallar som lämnas stående för att simulera brandskador.

– Skogsbrand är en naturlig företeelse som i lagom mängd kan utgöra ett miljövärde i sig. Genom brandefterliknande skador kan man på artificiell väg skapa livsutrymme för arter som kräver den miljön. Syftet med hela arbetet är att bevara den värdefulla naturmiljön,skapa en ny beståndsstruktur och gynna den biologiska mångfalden, säger Sara Toivanen Jonsson.

Fakta:
Områdets storlek: knappt 6 hektar
Uttagsvolymer: cirka 900 m3fub (kubikmeter, fast mått under bark)
Användning av virket som avverkas: 50% timmer till försäljning och 50% till eget biobränsle
Energimängd i energiuttaget: cirka 1 GWh bränsleved och 0,4 GWh grot.

Källa: Jämtkraft