Naturbruksgymnasiernas undervisning om arbetsmiljö kan bli bättre


2020-02-11

Jord- och skogsbruk tillhör landets mest skadedrabbade näringar. Det är därför viktigt att framtidens företagare och medarbetare tidigt får kunskap om arbetsmiljöns betydelse för ett tryggt och säkert arbete.
Bild: Marianne Persson
Jord- och skogsbruk tillhör landets mest skadedrabbade näringar. Det är därför viktigt att framtidens företagare och medarbetare tidigt får kunskap om arbetsmiljöns betydelse för ett tryggt och säkert arbete.

Utbildningen i arbetsmiljö varierar vid Sveriges naturbruksgymnasier. Orsaken kan vara tidsbrist, avsaknad av bra läromedel och varierande bakgrund hos lärarna, det visar en ny rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet. Enligt rapporten har naturbruksgymnasierna däremot i allmänhet ett högt säkerhetstänkande och bra rutiner för att förebygga och hantera olycksfall och tillbud i verksamheten.

Jord- och skogsbruk tillhör landets mest skadedrabbade näringar. Det är därför viktigt att framtidens företagare och medarbetare tidigt får kunskap om arbetsmiljöns betydelse för ett tryggt och säkert arbete.

– Naturbruksgymnasierna lägger en viktig grund för den säkerhetskultur som på sikt utvecklas inom branschen, säger Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap, som gjort studien tillsammans med universitetsadjunkt Eva Göransson, båda verksamma på institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU Alnarp.


Kartläggning av utbildningen
Syftet med studien, som finansierats av SLO-fonden, var att kartlägga och analysera dagens arbetsmiljöutbildning på svenska naturbruksgymnasier med inriktning Lantbruk. Rektorer, driftsledare, lärare samt instruktörer vid landets 29 naturbruksgymnasier fick i en enkät svara på frågor om utbildning, läromedel, samsyn och kommunikation.

Det visade sig att bara drygt 40 procent av lärarna hade någon typ av kurs eller utbildning inom arbetsmiljöområdet, då ingick även branschutbildning och fackliga kurser. I princip alla lärare önskade sig mer utbildning.


Läroböcker saknas
Knappt hälften av lärarna, 44 procent, använde sig av någon lärobok. De som inte hade någon lärobok använde sig av material från kampanjen Säkert Bondförnuft, som pågick 2009-2013. Materialet togs fram för att primärt förebygga olycksfall och saknar den fördjupning som krävs för grundläggande arbetsmiljökunskap. Alla skolor hade inte tillgång till personlig skyddsutrustning som kunde visas i undervisningen och bara ett fåtal hade anatomiska modeller.

Enligt enkätsvaren varierar den grundläggande utbildningen i arbetsmiljö i kursen Naturbruk när det gäller antalet timmar. Svårigheten att hitta lämpliga läromedel, gör att risken finns att elevernas kunskaper inte blir likvärdiga utan beror på respektive lärare intresse och tidsutrymme. Eftersom lärarna har skilda bakgrunder är det ännu viktigare med relevant och sammanhållen kurslitteratur.


Minskande antal timmar
Arbetsmiljöutbildningen på naturbruksgymnasierna har gått från att vara en egen kurs på 50 poäng till att ingå som en del i en större kurs, Naturbruk 200 poäng, och utgöra en bas för vidare utveckling av området i de så kallade karaktärsämneskurser som behandlar lantbrukets djur, lantbrukets maskiner och växtodling. Antalet undervisningstimmar antyder att undervisningen inom arbetsmiljöområdet kan ha tappat både i omfattning och fördjupning.

– För att förbättra arbetsmiljöutbildningen krävs att frågorna ges högre prioritet och status på skolorna, att någon lärare ges ett samordningsansvar, att samtliga berörda lärare och annan personal ges kompetensutveckling inom ämnet samt att läromedel och pedagogik förbättras för att ämnet ska uppfattas som mer relevant bland lärare och elever, säger Peter Lundqvist.



Källa: SLU