Konstprojektet ska rädda skogen
Resultatet av det treåriga regeringsuppdraget Kunskapsutveckling för offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer 2018–2020 har lett till över 40 spännande konstnärliga samarbeten landet över. I Skogen kallar undersöker konstnärerna Malin Arnell och Åsa Elzén möjligheterna i att säkerställa ett juridiskt skydd för en skog som har tidigare ägts av Fogelsta gård.
– Skogsmarken blir ett monument, ett pågående omgörande performativt offentligt konstverk, som både hedrar Fogelstadgruppens praktik och blir en del av dagens politik gällande gestaltad livsmiljö, säger Malin Arnell och Åsa Elzén.
– Skogsmarken blir ett monument, ett pågående omgörande performativt offentligt konstverk, som både hedrar Fogelstadgruppens praktik och blir en del av dagens politik gällande gestaltad livsmiljö, säger Malin Arnell och Åsa Elzén.
2018 fick Statens konstråd det treåriga regeringsuppdraget Kunskapsutveckling för offentlig konst och gestaltning av gemensamma miljöer 2018–2020 (som i Statens konstråds verksamhet har haft namnet Kunskapsnav offentlig konst). De lärdomar och kunskaper som uppdraget har gett kommer att integreras inom Statens konstråds fortsatta ordinarie verksamhet med fokus på kunskapsutveckling inom områdena offentlig konst och gemensamma miljöer.
I publikationen Vi förändrar varandra hörs röster från bland andra tjänstepersoner, konstnärer och civilsamhället i de över 40 olika projekt som uppdraget har gett upphov till. Här lyfts också betydelsen av metod och hur programverksamhet samt forskning bidrar till fortsatt lärande om offentlig konst inom ramen för en hållbar samhällsutveckling.
– De erfarenheter och lärdomar vi fått genom att samverka med sammanlagt över 30 städer, kommuner och regioner under de här tre åren är ovärderliga i arbetet framåt med kunskapsutveckling. Vi har även följt 12 lokala konstprojekt som alla breddar förståelsen av vad konst i det offentlig kan vara, både i och utanför våra urbana rum, säger Åsa Mårtensson, projektchef, Kunskapsnav offentlig konst Statens konstråd.
Skogen kallar undersöker skogsmarkens fortlevnad i Julita
I Skogen kallar – Ett oändligt kontaminerat samarbete eller Dansandet är en form av skogskunskap undersöks möjligheterna att genom en konstnärlig-juridisk intervention ta en bit skogsmark ur produktion för att säkra dess agentskap och fortlevnad i oändlig framtid. Skogen är 3,7 hektar i form av en triangel och ligger på Fogelstad Säteris marker i närheten av sjön Aspen i Julita, Katrineholms kommun.
Ett arrendeavtal på 50 år har ingåtts gällande skogsmarken som ett första steg i åtagandet. Delar av skogen planterades under lantbrukaren Elisabeth Tamms tid som ägare av Fogelstad. Tillsammans med pedagogen Honorine Hermelin, yrkesinspektören Kerstin Hesselgren, läkaren Ada Nilsson och författaren Elin Wägner bildade hon Fogelstadgruppen 1921.
Till skillnad från ett naturreservat som oftast syftar till att ”skydda” en skör miljö vill konstnärerna Malin Arnell och Åsa Elzén genom den konstnärliga förskjutningen och inramningen möjliggöra ett mångtydigt undersökande av vårt invecklade planetära ömsesidiga beroendeförhållande.
– Skogsmarken blir ett monument, ett pågående omgörande performativt offentligt konstverk, som både hedrar Fogelstadgruppens praktik och blir en del av dagens politik gällande gestaltad livsmiljö. När skogsmarken görs till ett offentligt konstverk lyfts den ur sitt förutbestämda sammanhang som produktionsskog och blir till ett sorts motstånd mot den västerländska teleologiska tidsuppfattningen, berättar Malin Arnell och Åsa Elzén.
Källa: Statens konstråd
I publikationen Vi förändrar varandra hörs röster från bland andra tjänstepersoner, konstnärer och civilsamhället i de över 40 olika projekt som uppdraget har gett upphov till. Här lyfts också betydelsen av metod och hur programverksamhet samt forskning bidrar till fortsatt lärande om offentlig konst inom ramen för en hållbar samhällsutveckling.
– De erfarenheter och lärdomar vi fått genom att samverka med sammanlagt över 30 städer, kommuner och regioner under de här tre åren är ovärderliga i arbetet framåt med kunskapsutveckling. Vi har även följt 12 lokala konstprojekt som alla breddar förståelsen av vad konst i det offentlig kan vara, både i och utanför våra urbana rum, säger Åsa Mårtensson, projektchef, Kunskapsnav offentlig konst Statens konstråd.
Skogen kallar undersöker skogsmarkens fortlevnad i Julita
I Skogen kallar – Ett oändligt kontaminerat samarbete eller Dansandet är en form av skogskunskap undersöks möjligheterna att genom en konstnärlig-juridisk intervention ta en bit skogsmark ur produktion för att säkra dess agentskap och fortlevnad i oändlig framtid. Skogen är 3,7 hektar i form av en triangel och ligger på Fogelstad Säteris marker i närheten av sjön Aspen i Julita, Katrineholms kommun.
Ett arrendeavtal på 50 år har ingåtts gällande skogsmarken som ett första steg i åtagandet. Delar av skogen planterades under lantbrukaren Elisabeth Tamms tid som ägare av Fogelstad. Tillsammans med pedagogen Honorine Hermelin, yrkesinspektören Kerstin Hesselgren, läkaren Ada Nilsson och författaren Elin Wägner bildade hon Fogelstadgruppen 1921.
Till skillnad från ett naturreservat som oftast syftar till att ”skydda” en skör miljö vill konstnärerna Malin Arnell och Åsa Elzén genom den konstnärliga förskjutningen och inramningen möjliggöra ett mångtydigt undersökande av vårt invecklade planetära ömsesidiga beroendeförhållande.
– Skogsmarken blir ett monument, ett pågående omgörande performativt offentligt konstverk, som både hedrar Fogelstadgruppens praktik och blir en del av dagens politik gällande gestaltad livsmiljö. När skogsmarken görs till ett offentligt konstverk lyfts den ur sitt förutbestämda sammanhang som produktionsskog och blir till ett sorts motstånd mot den västerländska teleologiska tidsuppfattningen, berättar Malin Arnell och Åsa Elzén.
Källa: Statens konstråd