Offra inte den biologiska mångfalden för ökad skogsproduktion

–I en tid där bevarandet av biologisk mångfald är en av vår tids ödesfrågor är det högre ambitioner och fler åtgärder som bör vara vägen framåt. Att ökad tillväxt i skogen ska vara överordnat internationella och nationella åtaganden för biologisk mångfald är helt fel väg att gå, säger Peter Westman, tillförordnad generalsekreterare på WWF.

Utredningen föreslår att modellen för skydd av skog i grunden ska förändras. Dels genom att markägare i större delen av landet själva ska anmäla vilken skog de vill skydda, dels genom att en större del av skogarna skyddas med kortsiktiga avtal.

– I pilotstudier visar sig skyddsmodellen ge lägre naturvårdskvalité till en högre kostnad. En sådan strategi kommer vara långt ifrån tillräcklig för att bevara skogens arter och ekosystemtjänster, säger Linda Berglund, senor skogsexpert på WWF och ledamot i utredningen.

Utredningen föreslår att Skogsstyrelsen inte längre bör inventera och registrera nyckelbiotoper. Dagens register ska rensas från tidigare bedömningar. Nyckelbiotoper är områden med större biologisk mångfald än det omgivande brukade skogslandskapet, med högre artantal, mer rödlistade arter, högre volym död ved och fler typer av död ved jämfört med äldre produktionsskog. 

– Att utredningen helt överger begreppet nyckelbiotoper och föreslår att den kunskap som  finns rensas ut, ökar risken att höga naturvärden försvinner. Det kommer inte heller att underlätta för markägare. Förslaget riskerar att underminera certifiering som verktyg för svenska skogsprodukter att konkurrera på en internationell marknad. Där är trovärdighet och hållbarhet en konkurrensfördel, säger Linda Berglund.

Sverige och EU behöver ta ledarskap och vara en föregångare för miljö- och klimatfrågor globalt. Men Sverige måste också agera på hemmaplan, ifall man vill vara en trovärdig röst i det internationella arbetet, som konventionen om biologisk mångfald.   

– Om regeringen gör verklighet av utredningens förslag backar man från sin historiska ambition av att ha en ledartröja i internationella miljöförhandlingar. Dessutom är våra åtaganden inom EUs art och habitatdirektiv lagkrav och inget vi godtyckligt kan välja bort, tillägger Linda Berglund.

WWF anser att regeringens uppdrag till utredningen har varit ofullständigt från början, vilket gett dåliga förutsättningar att utveckla bra förslag. Det är svårt att lappa och laga utifrån kortsiktiga behov i stället för att se över hela den svenska skogspolitiken.

Några av utredningens bästa och sämsta förslag:

Plussidan

• Det stora fjällskogspaketet som ska undanta vår sista orörda vildmark på över 525 000 hektar fjällskog från skogsbruk. De fjällnära barrskogarna har ofta stora naturvärden, kopplade till deras storlek, relativa orördhet och lång skoglig kontinuitet.
• Förslaget att inrätta ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald i skogen. Det är helt avgörande att kartlägga, analysera tillståndet i skogen och identifiera naturvärden utifrån en vetenskaplig grund.

Minussidan

• Förslag på en modell för skogsskydd, där markägarna själva anmäler vilken skog de vill skydda och fler kortsiktiga naturvårdsavtal ingås.
• Att Skogsstyrelsen inte längre ska inventera och registrera nyckelbiotoper vid tillsyn. Dagens nyckelbiotoper föreslås rensas bort från databasen, vilket riskerar att fler avverkas.  
• Ett siffersatt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen ska tas fram och regelförenklingar som sänkt avverkningsålder föreslås. Det krattar för ett mer intensivt skogsbruk med negativa konsekvenser för natur och sociala värden.                                                 

 
Fakta:
Skogsutredningen 2019 (en del av januariavtalet) skulle undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi.



Källa: WWF