Redan ett par veckor efter den stora branden i Västmanland 2014 började de första gröna bladen titta fram i det annars sotsvarta skogslandskapet. I en studie av områdets vegetation visar forskarna att markkemi och hur hårt det hade brunnit påverkade florans utveckling i relativt liten grad.
Vegetationen på olika hyggen i brandområdet har undersökts kontinuerligt inom ett forskningsprojekt på SLU. Callunas Victor Johansson deltog i studien och genomförde alla statistiska analyser.
Forskarna förväntade sig bland annat att vegetationen skulle skilja sig åt beroende på markens kemiska egenskaper och på hur hårt det hade brunnit.
– Både markkemi och brandens hårdhet verkar styra vegetationsutvecklingen i förvånansvärt liten utsträckning, berättar Victor Johansson, miljökonsult och forskare på Calluna.
Detta är något som också beskrivs i den vetenskapliga artikel som publicerats i Journal of Vegetation Science med titeln Burn severity and soil chemistry are weak drivers of early vegetation succession following a boreal mega‐fire in a production forest landscape. Journal of Vegetation Science.
Från sotsvart till ovanligt grönt
– Vegetationen är idag väldigt annorlunda jämfört med det svarta sottäcke som mötte besökaren direkt efter branden. Idag är intrycket ett grönt hav av uppväxande lövträd med uppstickande svarta trädstammar, säger Lena Gustafsson, professor emeritus vid SLU.
Den högvuxna mjölkörten (rallarros) med sina rosalila blommor har varit den vanligaste arten hittills. Trädslagen asp och björk ökade mycket ett par år efter branden och utgjorde 2019 de vanligaste arterna efter mjölkört. Även sälg, som annars är ett ganska ovanligt trädslag i traktens skogar, fanns i nästan tio procent av provytorna år 2019.
Lövträd kommer att bli alltmer dominanta och reservatet Hälleskogsbrännan kommer på sikt att bli det troligen största lövskogsområdet i landet nedanför fjällbjörkskogen.
Källa: Calluna
