En 8000 år gammal tall har hittats i en torvmosse strax utanför Östersund, Jämtland. Det välbehållna gamla trädet har en historia att berätta och kan ge kunskap om hur klimatet utvecklats genom årtusenden.
Geologiforskaren Johannes Edvardsson vid Lunds universitet fick tips från Jämtkrafts personal som hittade stockarna när de skördade torv på Ope-Brynjeflon.
– Varje sommar när vi skördar torv dyker det upp gamla trädrester. Vi har ofta funderat över hur gamla de är och blev såklart glada när vi hörde om att det fanns en forskare som studerade just detta, säger Jonas Vestun, bränslechef Jämtkraft.
Genom att studera trädens tillväxt kan forskarna förstå hur klimatet har förändrats bakåt i tiden.
– Vi kan se trender i klimatet. Till exempel hur ofta det brunnit i skogen, om klimatet har gått från kallare till varmare, från torrt till blött eller tvärtom, säger forskaren Johannes Edvardsson, vid Geologiska institutionen, Lunds Universitet.
Träd en klimatbov
En fråga Johannes Edvardsson söker svar på är orsaken till dagens skogsutbredning på myrar och mossar på flera håll i Skandinavien och Baltikum. Om det kan bero på människans utdikning av sådana områden eller om det är naturlig process som pågått i perioder bakåt i tiden?
– När skogar breder ut sig och börjar växa på mossar och myrar ökar utsläppet av växthusgaser. Träden torkar ur den fuktiga marken viket gör att mosstillväxten avtar, mindre kol binds i marken och koldioxidutsläppen från torvmossen ökar, säger Johannes Edvardsson.
Han har provtagit 115 tallar och kommer att ta fler prover den kommande sommaren. De gamla träden som legat gömda i den Jämtländska torvmossen kan nu bidra till att bringa klarhet kring klimatförändringar.
– Genom att studera årsringarna och göra isotop-prover kan jag se hur trädet klarat av olika klimatförändringar. Det är intressant att kunna jämföra trädetableringen som sker idag med varma och torra perioder med trädetablering för tusentals år sedan. Då kan vi bättre förstå om dagens situation är unik. Det är helt enkelt viktigt att förstå sambandet om vi ska försöka minska utsläppen av växthusgaser totalt sett, säger Johannes Edvardsson.
Jämtkraft avvecklar torv & stöttar forskning
Det var sommaren 2018 som Johannes Edvardsson samlade in och fann de urgamla trädresterna på energibolaget Jämtkrafts torvtäkt Ope-Brunjeflon strax utanför Östersund. Jämtkraft har nyligen beslutat att avveckla torvtäkten från och med 2021. Ingen mer torv kommer att skördas och inga fler gamla träd kommer att se dagens ljus av den anledningen. Men för att inte möjligheter till värdefull forskning ska gå om intet ser nu bolaget över om det kan finnas fortsatta forskningssamarbeten.
– Vi jobbar varje dag med att förhindra klimatförändringarna. Kan vi även bidra med att öka förståelsen kring detta genom den här forskningen vill vi gärna göra det. Vi kommer att stötta fortsatt forskning även sommar 2020, säger Jonas Vestun Jämtkraft.
Årsringslucka 4868—5564 f.Kr.
Träden hade undgått nedbrytning genom att ligga i torvens syrefria miljö och nu är det alltså konstaterat att det var tallar som växte på platsen för hela 8000 år sedan! Metoden att datera träd kallas för dendrokronologi. Principen går ut på att studera trädens årsringar och på så vis bygga en referensserie bakåt i tiden genom att olika träds livslängd överlappar varandra. I Jämtland har man lyckats kartlägga "årsringsprofilen" tillbaka till 4868 f.Kr. Det prover som nu studerats passade inte in i den profilen och daterades därför med kol-14-metoden.
– Med hjälp av den metoden konstaterades att äldsta träden började växa 7900 till 8050 år före nutid. Det innebär alltså att det nu finns ett hål i den Jämtländska årsringsprofilen. Min förhoppning är att jag ska hitta fler trädrester för att fylla luckan mellan åren 4868 f.Kr. till 5564 f.Kr. Det skulle förlänga kronologin ända till 5954 f.Kr., eller kanske till och med längre! säger Johannes Edvardsson.
Källa: Jämtkraft
