Fortfarande många hotade arter trots Skogspolitikens miljömål


2022-06-03

Död ved som lämnas på hyggen är livsmiljö för många arter av till exempel insekter och svampar. Hänsynen i skogsbruket har ökat tillgången på död ved i produktionsskogen.
Bild: Joachim Strengbom
Död ved som lämnas på hyggen är livsmiljö för många arter av till exempel insekter och svampar. Hänsynen i skogsbruket har ökat tillgången på död ved i produktionsskogen.

Rosentickan bedöms ha minskat de senaste 30 åren, på grund av att äldre skog har avverkats. Naturvårdsåtgärder som ökar mängden död ved gynnar arten och gör att minskningen bedöms gå långsammare nu.
Bild: Joachim Strengbom
Rosentickan bedöms ha minskat de senaste 30 åren, på grund av att äldre skog har avverkats. Naturvårdsåtgärder som ökar mängden död ved gynnar arten och gör att minskningen bedöms gå långsammare nu.

Skuleskogen. Även i skyddade områden har mängderna död ved och stora träd ökat. Det är ett tecken på att de återhämtar sig från tidigare mänsklig påverkan.
Bild: Thomas Ranius
Skuleskogen. Även i skyddade områden har mängderna död ved och stora träd ökat. Det är ett tecken på att de återhämtar sig från tidigare mänsklig påverkan.

För tre decennier sedan införde Sverige en skogspolitik med större fokus på biologisk mångfald. En ny studie visar att tillgången på livsmiljöer som är viktiga för många arter har ökat sedan dess. Det gäller död ved, stora levande träd och lövträd. En negativ trend är att undervegetationen har minskat i alla skogar. Antalet rödlistade arter i skog har inte förändrats under perioden.

– Det är troligt att naturhänsynen i skogsbruket har ökat mängden död ved, stora levande träd och lövträd. Största ökningen ser vi i produktionsskogar i södra Sverige. Att antalet skogslevande arter på rödlistan inte har minskat kan bero på en eftersläpning i deras respons eller också har deras krav fortfarande inte tillgodosetts, säger Julia Kyaschenko, forskare på SLU och huvudförfattare till en artikel som nyligen publicerades iJournal of Environmental Management.

Projektet är ett samarbete mellan SLU, Östra Finlands universitet och skogsbolaget Stora Enso. De har studerat utvecklingen av strukturer som är viktiga för biologisk mångfald i svenska skogar från 1983. Störst fokus ligger på de cirka 30 år som har gått sedan riksdagen beslutade att produktionsmål och miljömål skulle vara jämställda i svenskt skogsbruk. I studien använde forskarna data från riksskogstaxeringen för brukad skog, nyckelbiotoper, skyddade områden och skogliga impediment (myrar, berghällar och andra trädklädda områden med låg förmåga att producera virke).


Död ved och stora levande träd
I produktionsskogarna, särskilt i södra Sverige, har mängden död ved och stora levande träd ökat mest. Den positiva trenden sammanfaller tidsmässigt med introduktionen av naturhänsynen i skogsbruket, men även andra faktorer, som ökad frekvens av stormar, insektsutbrott och bränder, kan ha bidragit till ökningen.

I norra Sverige är ökningen minst. En trolig förklaring är att skogar som tidigare inte har påverkats av intensivt skogsbruk nu avverkas. Där finns ofta mycket död ved och äldre träd som till stor del förloras vid avverkningen. Därför är effekten av ökad naturhänsyn i skogsbruket inte lika stor där. I söder har sådana skogar däremot antingen avverkats redan tidigare eller skyddats.

– Den ökning vi ser i nyckelbiotoper och skyddade områden är ett tecken på att även dessa skogar har varit påverkade av människan, men nu återgår till ett mer naturskogsliknande stadium. Trenden var särskilt tydlig i nyckelbiotoper, vilket pekar på att de är viktiga för biologisk mångfald och att deras värde ökar med tiden, säger Julia Kyaschenko.

Däremot var mängden död ved och stora träd låg i skogliga impediment. Mängderna har inte förändrats så mycket över tid, vilket kan förklaras av att förändringarna av skötseln har varit små eftersom inget skogsbruk bedrivs där.


Mer blandskogar
Mångfalden av trädslag har ökat, särskilt i produktionsskogar. Andelen gran har minskat medan andelen lövträd som björk, al och ek har ökat sedan 1983. En viktig förklaring är att skogsbruket inte gallrar bort lika mycket lövträd längre.

Contortatallen är det vanligaste främmande trädslaget och dess andel av krontäckningen har ökat från en till två procent. Det är tillåtet att odla contortatall i norra Sverige men det finns särskilda regler.


Minskad täckning av undervegetation
I alla skogstyperna minskade täckningen av gräs, ris, mossor och lavar. Sannolikt har de tätare och därmed mörkare förhållandena i både brukade och obrukade skogar påverkat undervegetationen negativt. Skogsbruket kan ha stor betydelse, men är inte den enda förklaringen. Även en långsiktig minskning av skogsbränder och skogsbete, ett varmare klimat och mer kvävenedfall kan ha bidragit till att göra skogarna tätare.


Är det nog?
Många skogslevande arter är fortfarande rödlistade. En förklaring till det är att tillgången på död ved i alla skogar – inklusive skyddade skogar – är långt under det som finns i äldre naturskogar. Mängden död ved ligger under gränsen för det som behövs för att bevara biologisk mångfald, enligt tidigare bedömningar av forskare.

– Det är viktigt att fortsätta med naturhänsyn i produktionsskogar för att ytterligare öka inslaget av lövträd, äldre träd och död ved. Studien tyder också på att restaurering i nyckelbiotoper och skyddade områden kan fylla en viktig funktion för att påskynda återhämtningen av livsmiljöerna från tidigare användning. Det kan handla om att skapa död ved och luckor i skogen, eller att använda naturvårdsbränningar för att efterlikna naturliga störningar, säger Julia Kyaschenko.


Vad betyder studien för skogsbolagens arbete?
– Resultatet tyder på att miljöhänsyn inom skogsbruket har haft effekt, men visar också att det finns mycket kvar att jobba med för att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald. Det är också intressant att utvecklingen skiljer sig åt mellan olika regioner. Utgångsläget är viktigt att ta hänsyn till för oss när vi sätter mål för hur vi ska bedriva vårt naturvårdsarbete, säger Hanna Staland, hållbarhetsspecialist på Stora Enso.


Källa: SLU

Skriv ut






Mest lästa











Tole Verktyg








Industrinät
Unica Media AB
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm
Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se