Omfattande avskogning beror på jordbruk – men mycket av marken brukas inte


2022-09-13

Bild: Alexander C Lees

Mellan 90 och 99 procent av avskogningen i tropikerna kan kopplas till jordbruket – mark som sedan bara delvis används för odling. Skövlingen av skogen får konsekvenser för både klimat och ekologisk mångfald. Nu ger ny forskning, publicerad i ansedda Science, en samlad bild av problemet.

Tropisk avskogning, inte minst i Amazonas, står för cirka en tiondel av de globala koldioxidutsläppen. Skogsskövlingen är den största orsaken till förlust av biologisk mångfald på land. Den hotar också försörjningen för hundratals miljoner människor i de berörda områdena. På klimattoppmötet i Glasgow i november 2021 beslutade världens ledare att ta krafttag mot avskogningen för att skydda klimat och biologisk mångfald. Den nya Chalmersledda studien bidrar nu med nya kunskaper om omfattningen och om drivkrafterna bakom avskogningen.

– Vi kan visa att nästan all avskogning i tropikerna kan kopplas till jordbruket, men vad som förvånade oss var hur liten del – bara mellan 45 och 65 procent – som leder till faktisk jordbruksproduktion på den avskogade marken. Det är ny kunskap som behövs för att effektivt minska tropisk avskogning, säger Florence Pendrill, doktorand på institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap på Chalmers och huvudförfattare till studien.

De tidigare studierna av avskogning i tropikerna är eniga om att jordbruk är den största bakomliggande orsaken. Men uppskattningarna om hur mycket skog som omvandlats till jordbruksmark varierar stort – från 4,3 till 9,6 miljoner hektar per år under perioden 2011–2015. Den nya studien visar att avverkningen uppgår till mellan 6,4 och 8,8 miljoner hektar per år. Det är en yta stor som Sverige söder om Vättern.


Flera skäl till att avskogad mark inte brukas
Den stora osäkerheten i siffrorna kan forskarna nu förklara med att jordbruket kan bidra till avskogning på olika sätt: direkt, genom expansion av produktiv jordbruksmark, eller genom mer indirekta samband.

– Det finns flera skäl till att marken som avskogats inte brukas. Det kan till exempel vara spekulation som slagit fel, projekt som övergetts, mark som visat sig olämplig för odling eller att bränder som anlagts för att förbereda marken har spridit sig till intilliggande skog, säger Martin Persson.

Han är biträdande professor på institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap och medförfattare. Han har i tidigare studier, tillsammans med Florence Pendrill, fokuserat på i vilken omfattning konsumtion i andra länder driver på avskogningen i tropikerna. Deras forskning har utgjort underlag för förslag till ett nytt regelverk inom EU, där leverantörer åläggs att se till att produktionskedjorna för de varor de importerar är avskogningsfria.


EU kan påverka för att minska avskogningen
– Importregler av den typ som EU har på gång är viktiga men måste också kombineras med åtgärder i producentländerna, som att stärka skogsskyddet och stödja småbönder i en omställning till en mer hållbar jordbruksproduktion, säger Toby Gardner, medförfattare och forskare vid Stockholm Environment Institute, SEI.

Även om internationell handel står för en mindre del av den totala avskogningen kan EU och andra importländer fortfarande vara drivande för att minska avskogningen, enligt Florence Pendrill:

– Det är viktigt att åtgärderna tar hänsyn till lokala omständigheter, så att markanvändningen i tropikerna blir mer rättvis och hållbar. Det arbetet kommer att bli enklare nu när det finns en bättre förståelse för hur jordbrukssektorn bidrar till avskogningen.


Kunskap om avskogning saknas fortfarande
Studien pekar också ut tre områden där mer kunskap behövs för att kunna vidta effektiva åtgärder: Det saknas tillförlitliga data kring trender i avskogningen, liksom statistik om produktion för de flesta grödor förutom soja och palmolja. Till sist konstaterar forskarna att det finns stora kunskapsluckor när det gäller avskogning och dess drivkrafter i Afrika, och i torrskogs-områden.

– Men trots osäkerheterna i dataunderlaget så vet vi att jordbruk är den största drivkraften bakom avskogningen. Vi vet dessutom redan mycket om de typer av åtgärder som behövs för att bromsa avskogningen i tropikerna. Ska vi nå de mål som sattes upp vid klimattoppmötet i Glasgow förra året och stoppa förlusterna av biologisk mångfald måste vi omgående trappa upp arbetet, säger Florence Pendrill.


Fakta: exempel på åtgärder för att reducera avskogningen
För att minska förlusterna av skogar och andra värdefulla ekosystem, krävs att man samtidigt stärker naturskyddet och främjar en hållbar jordbruks- och landsbygdsutveckling. Naturskyddet kan stärkas till exempel genom lagstiftning, som att inrätta eller utöka nationalparker och andra skyddade områden, eller genom att betala markägare för att bevara naturliga ekosystem. Förvaltning och reglering av mark- och skogsresurser kan främjas genom markägarreformer, som kan ge ursprungsbefolkningar utökad rätt till sina marker, eller genom stöd och kunskapsutveckling för en hållbar intensifiering hos småjordbrukare, samt genom förbättrad fysisk planering.

Men även här i Sverige finns det saker vi kan göra. Konsumenter kan minska sin totala efterfrågan på jordbruksmark, exempelvis genom att äta mindre kött, efterfråga avskogningsfria livsmedel och påverka politiskt. Livsmedelsföretag kan se till att få koll på sina leverantörskedjor och ställa krav på sina underleverantörer, och finanssektorn kan göra detsamma med sina inventeringar och låntagare. Och politiker kan bidra genom lagstiftning (exempelvis som den som kommer att diskuteras i EU-parlamentet nästa vecka) och att stötta producentländer.


Källa: Chalmers tekniska högskola

Skriv ut






Mest lästa











Tole Verktyg








Industrinät
Unica Media AB
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm
Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se