Allt färre och äldre skogsägare

Störst areal produktiv skogsmark år 2020 ägs av gruppen enskilda ägare som utgörs av fysiska personer, dödsbon samt enkla bolag som inte är handelsbolag. Dessa äger knappt hälften (48 procent) av arealen deklarerad produktiv skogsmark. Näst störst innehav återfinns i privatägda aktiebolag (24 procent) följt av allmänna ägare (21 procent). Övriga privata ägare och övriga allmänna ägare har 6 respektive en procent av deklarerad produktiv skogsmark. Utvecklingen under perioden 1999 till 2020 är relativt stabil och dessa andelar förändras bara lite under perioden.

Storleken på innehavet av deklarerad areal produktiv skogsmark varierar mellan olika ägarklasser. År 2020 hade Allmänna ägare, privatägda aktiebolag och övriga privata ägare samtliga 90 procent eller mer av sitt innehav i storleksklassen mer än 1 000 hektar. Motsvarande andel för övriga allmänna ägare var 79 procent och sju procent för enskilda ägare.

Ägarklassen enskilda ägare har en jämnare fördelning över storlek för sitt innehav. För enskilda ägare har arealen i innehav mellan fem och upp till 100 hektar minskat under perioden mellan 1999 och 2020 medan arealen inom innehav större än 100 hektar ökat.

I medeltal år 1999 var areal per innehav för fysiska personer (som utgör största delen av de enskilda ägarna) 30 hektar medan medeltalet för 2020 var 34 hektar. Medianen för 1999 var 13 hektar och till 2020 har denna minskat till 12 hektar.


Antal skogsägare
År 1999 var antal fysiska personer som ägde skogsmark i Sverige 354 288. Antal fysiska personer har därefter minskat och år 2020 var summan 313 084. 2020 var 98 procent av skogsägarna bosatta i Sverige medan 2 % var bosatta utomlands. Under perioden 1999 till år 2020 har den andel som är bosatt utomlands ökat, från 1 till 2 procent.

Av skogsägarna i hela landet år 2020 var 60 procent män och 38 procent kvinnor. För 2 procent saknas uppgift om kön. Förändringarna i denna fördelning är små för perioden från 1999 till år 2020.

För fysiska personer kan samägandet mellan män och kvinnor även belysas genom en indelning i de tre klasserna Kvinnor, Män och Båda könen. Äger kvinnor och män gemensamt (en eller flera) indelas dessa i klassen Båda könen. Till klassen Kvinnor förs areal som endast ägs av kvinnor (en eller flera gemensamt) och motsvarande indelning görs för män.

Andelen av arealen deklarerad produktiv skogsmark som ägs av båda könen har sjunkit från 32 procent 1999 till 29 procent 2020. Samtidigt har den andel av arealen som ägs av män ökat från 54 procent 1999 till 57 procent 2020. Den andel av arealen som ägs av kvinnor är nästan oförändrad under perioden.

Under perioden 1999 till 2020 har skogsägarnas medelålder (fysiska personer) ökat från i medeltal 55 till 61 år oavsett kön. Regionalt finns vissa skillnader mellan län avseende medelålder och den varierar år 2020 från 59 år till 62 år.


Antal brukningsenheter
Antal brukningsenheter ägda av fysiska personer har minskat under perioden 1999 till 2020 från drygt 236 000 till knappt 222 000. Andelen utboägda brukningsenheter ökade från 22 procent till 26 procent medan andel delvis utboägda brukningsenheter minskade från 9 till 6 procent 2020. Andelen närboägda brukningsenheter under perioden är fortsatt 68 procent vid jämförelse mellan år 1999 och år 2020.


Fördjupning
För statistiken om fastighets- och ägarstrukturen i skogsbruk har ett byte av källa gjorts 2020 från Skatteverket till SCB. Grunden till statistiken är dock fortsatt fastighetstaxeringen och därför avser arealuppgifter i detta statistiska meddelande deklarerad produktiv skogsmark som angivits av fastighetsägarna själva i sin fastighetsdeklaration. SCB gör vissa bearbetningar av uppgifter från fastighetstaxeringen och underlaget till statistiken och den nu kompletta tidsserien för perioden 1999 till 2020 kommer från SCB. I tidigare publicerad statistik fanns till viss del samma årtal som nu presenteras och dessa har i sin helhet ersatts av den nya statistiken.


Källa: Skogsstyrelsen