Skörd av tallbark i Lyckseleskog


2018-06-11

En nyligen gjord barktäkt. När den grova ytterbarken skrapas bort framträder ett tunt vitt lager – innerbarken. Den ligger mellan ytterbarken och veden och fungerar som en transportvävnad för näring.
Bild: Anna-Maria Rautio
En nyligen gjord barktäkt. När den grova ytterbarken skrapas bort framträder ett tunt vitt lager – innerbarken. Den ligger mellan ytterbarken och veden och fungerar som en transportvävnad för näring.

Torsdag den 14 juni ska tallar utanför Lycksele skördas på innerbark. Alla intresserade inbjuds att prova den gamla traditionen tillsammans med arkeologer, skogshistoriker och samiska kulturhistoriker från bland annat Skogsmuseet i Lycksele och Västerbottens museum.  


Barktagning är en gammal tradition som överlevt länge bland samer. De visste att bark var nyttigt och har skördat och ätit tallbark i tusentals år. Modern forskning visar att innerbarken innehåller både stärkelse och mineraler, framförallt kalcium. Barken krossades till flingor som ströddes över kött och fisksoppor där den hade en förtjockande effekt. 

Under våren är innerbarken särskilt välsmakande och innehåller mer socker än under övriga året. Om den rostas blir den ännu sötare. Barktagningsdagen i Lycksele sker i "tallmånaden" juni. De redskap som ska användas har tillverkats av horn och ben efter historiska förebilder som finns utställda på Skogsmuseet. Med dessa ska innerbarken lossas i långa sjok. Genom att lämna en så kallad ”livrand” av intakt bark säkerställs att trädet överlever ingreppet. 

Förutom att prova redskap och metoder kommer dagen att handla om vad forskningen på barktäkter kommit fram till och vad äldre barktäkter i skogen kan berätta. Inga förkunskaper krävs hos deltagarna. 

Barktagningen sker på Lyckan där markägaren Sveaskog, som också deltar under dagen, upplåtit lämpliga tallar.

Dagen arrangeras av Skogsmuseet och Lycksele sameförening inom ramen för Vuarkká, en förstudie där museet undersöker nya sätt att arbeta med samisk historia och kultur, med utgångspunkt i samlingarna. 

– Föremålen kan skapa möten och upplevelser kring det samiska kulturarvet och på så sätt göra föremålen levande och skapa en bättre bild av de sammanhang där de hört hemma, säger projektledaren Adriana Aurelius




Källa: Skogsmuseet i Lycksele


Skriv ut






Mest lästa











Tole Verktyg







Unica Media AB
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm
Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se