Otydlig lagstiftning skapar passivitet - förändring krävs
I många situationer finns tydliga juridiska spelregler att förhålla sig till, vilket ger Skogsbyrån möjlighet att leverera effektiva och fördelaktiga lösningar för skogsägare. Men verkligheten är inte alltid så enkel. Ny lagstiftning eller förändrad praxis kräver ständig uppmärksamhet och utveckling.
Nedan lyfter vi därför några exempel på frågeställningar som på ett eller annat sätt illustrerar behov av förändring av lagstiftningen eller tydligare riktlinjer.
Kan jag överlåta min betalningsplan i ett kommande generationsskifte?
Problem: Det är en vanlig frågeställning som varit på tapeten under lång tid, men som saknar ett vägledande rättsfall. Skatterättsnämnden har kommit ut med ett förhandsbesked som tyvärr är till nackdel för skogsägare.
Förslag till åtgärd: I dag kan ett skogskonto under vissa förutsättningar överlåtas i samband med generationsskiften. En skogskontoinsättning begränsas dock i de flesta fall till 60 procent av avverkningsnettot (uttag från betalningsplanen). En möjlig lösning för lagstiftaren är att höja beloppsgränsen, åtminstone i denna specifika situation (jämför regelverket med skogsskadekonto).
Vilka möjligheter finns att fördela skogsinkomster i ett samägande?
Problem: Lagstiftaren är tydlig med att fördelning inte får ske av skatteskäl. Det finns dock möjligheter för enskilda näringsidkare, inom ramen för medhjälpande make, gemensam verksamhet och enkelt bolag, att fördela inkomster utifrån arbetsinsats. Lagstiftningen är dock föråldrad och inte anpassad till huvuddelen av dagens skogsägare.
Förslag till åtgärd: Skatteverket bör ta fram tydliga riktlinjer och exempel på praktiska lösningar för dagens skogsägare i olika situationer.
Kan mitt skogsförvärv klassificeras som ett rationaliseringsförvärv?
Problem: Vid tillköp av en skogsfastighet kan i vissa fall, om förutsättningarna är de rätta, skogsavdrag enligt reglerna om rationaliseringsförvärv medges. Skogsägaren yrkar då om förhöjt skogsavdrag vid deklarationstillfället. Det finns dock nästan alltid en viss osäkerhet vad gäller utfallet, vilket påverkar skogsägaren negativt ur flera aspekter.
Förslag till åtgärd: Förenkla lagstiftningen till skogsägarens fördel.
Är min önskade fastighetsbildning lämplig enligt lantmäteriet?
(främst avseende lämplig fastighet i 3 kap. FBL)
Problem: I grunden en bra och viktig lagstiftning, men som för mycket beror på omständigheter i det enskilda fallet där olika lantmätare kan göra olika bedömningar om vad som är en lämplig fastighet.
Förslag till åtgärd: Lantmäteriet bör ta fram tydligare och enklare riktlinjer med exempel på praktiska lösningar för dagens skogsägare i fastighetsbildningsärenden. Fokus bör ligga på att göra ”gråzonen” mindre.
Hur ska ersättningen från nekad avverkning i fjällnära skog beskattas?
Problem: Skatteverkets rättsliga vägledning har nyligen kommit fram till att ersättningen ska beskattas i näringsverksamheten trots att ersättningen motsvarar ersättningen vid allframtidsupplåtelser. Detta leder generellt till högre beskattning för dig som skogsägare än om beskattningen sker i kapital.
Förslag till åtgärd: Eftersom nekad avverkning torde kunna jämställas med en allframtidsupplåtelse bör en undantagsregel i inkomstskattelagen införas vid dessa typer av intrång.
Kan jag testamentera min skogsfastighet till ett aktiebolag?
Problem: Det finns i dag en lucka i lagstiftningen som medger detta. Det finns därför en risk att balansen i skogsägandet äventyras där andelen privat skogsmark minskar.
Förslag till åtgärd: Det har nyligen tillsatts en statlig utredning där bland annat denna fråga ska ses över. Norra Skog ingår i en tillsatt expertgrupp för att tillgodose familjeskogsbrukets intressen.
Källa: Norra Skog
