Forskare vid Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) har hållit koll på utsläppen från skogsbränder och deras inverkan på atmosfären runt om i världen under 2021. Tjänsten använder satellitobservationer av aktiva bränder för att uppskatta utsläppen från skogsbränder i nära realtid och förutsäga efterföljande påverkan på luftkvaliteten och atmosfären.
Flera regioner runt om i världen upplevde ett år av intensiva, långvariga och förödande skogsbränder som orsakade uppskattningsvis totalt 1760 megaton utsläpp av kol i atmosfären, enligt forskare från Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS). Under året registrerades också några av de högsta utsläppen runt om i världen baserat på CAMS 19-åriga Global Fire Assimilation System (GFAS). European Centre for Medium Range Weather Forecasts övervakar på uppdrag av Europeiska kommissionen aktiva bränder över hela världen och bedömer utsläpp och påverkan på atmosfären samt luftkvalitet.
I april observerades intensiv och ihållande brandaktivitet i västra Sibirien och Kanada. Det mönster som observerats av CAMS sammanföll med anomalier vid höga yttemperaturer i dessa regioner.
Särskilt under sommaren 2021 registrerades ett antal extrema skogsbränder som ledde till de högsta uppskattade utsläppen i CAMS GFAS. Skogsbrändernas uthållighet och intensitet var anmärkningsvärd. Detta inkluderade stora områden i Nordamerika, Sibirien, östra och centrala Medelhavet samt Nordafrika. De beräknade totala utsläppen under juli var de högsta för 2021 med 343 megaton kol som släpptes ut i atmosfären. Mer än hälften av utsläppen berodde på bränder i Nordamerika och Sibirien, de två värst drabbade regionerna. Augusti hade ännu högre beräknade utsläpp 378 megaton kol som släpps ut i atmosfären globalt.
Skogsbränderna 2021 var koncentrerade till fyra nyckelregioner:
Sibirien
Ett stort antal skogsbränder rasade över områden i västra Sibirien runt Omsk och Tyumen, vilket resulterade i dagliga utsläpp långt över medelvärdet för tidigare år under perioden 2003-2021. Samtidigt var de östra territorierna inte lika drabbade tidigare under säsongen. Skillnaden återspeglades tydligt i yttemperaturavvikelserna för regionerna. På sommaren satte skogsbränder i Sacharepubliken i nordöstra Sibirien den högsta totalen sommartid med mer än dubbelt så mycket utsläpp som tidigare år. Dessutom nådde den dagliga brandintensiteten, mätt som Fire Radiative Power (FRP), betydligt över genomsnittliga nivåer under perioden juni till början av september. Andra östryska regioner norr om polcirkeln samt Chukotka och Irkutsk, branddrabbades också men mycket färre än 2020 och 2019.
Nordamerika
Skogsbränder brann i västra Nordamerika under perioden slutet av juni till slutet av augusti. De värst drabbade områdena omfattade flera provinser i Kanada, samt Kalifornien och nordvästra USA. Bland bränderna fanns också den största registrerade branden i Kaliforniens historia, kallad Dixie Fire efter vägen där den startade. Totalt orsakade bränderna uppskattningsvis utsläpp på 83 megaton kol i atmosfären. Den höga intensiteten och de ihållande utsläppen av skogsbränder kunde ses i CAMS globala prognoser då ett stort rökmoln korsade Nordatlanten och, blandad med utsläpp från Sibirien, nådde västra delarna av de brittiska öarna och nordvästra Europa i slutet av augusti innan den övriga Europa.
Medelhavsområdet
Många länder i östra och centrala Medelhavet drabbades av av högintensiva skogsbränder i juli och augusti, vilket ledde till höga koncentrationer av partiklar (känd som PM2,5) och försämrad luftkvalitet. De särskilt torra och varma förhållandena under sommarmånaderna gav den idealiska miljön för intensiva och långvariga skogsbränder. Turkiet drabbades värst i juli av daglig brandintensitet på mycket höga nivåer, långt över genomsnittet för regionen. Andra länder som också drabbades av skogsbränderna var Grekland, Italien, Albanien, Nordmakedonien, Spanien, Algeriet och Tunisien.
Norra Indien
Säsongsbetonad stubbbränning i Pakistan och nordvästra Indien sker varje år mellan slutet på september och slutet på november. Dis- och rökföroreningarna som orsakades av detta syns tydligt på satellitbilder under oktober och november 2021 och även i mycket höga värden av fina partiklar och aerosoloptiskt djup i CAMS globala prognoser i hela regionen. Betydande luftföroreningar observerades och rapporterades över hela slätten mellan Indus och Ganges och påverkade miljontals människor.Bränderna var huvudsakligen i de indiska delstaterna Punjab och Haryana.
– Vi har sett stora regioner uppleva intensiva och långvariga skogsbränder, en del på en nivå vi inte sett under de senaste decennierna. Torrare och varmare regionala förhållanden orsakade av global uppvärmning ökar brandrisken för växtligheten vilket återspeglas i de extremt stora, snabbt utvecklande och ihållande bränderna, säger Mark Parrington, skogsbrandexpert vid ECMWF Copernicus Atmosphere Monitoring Service.
– Från 2021 är det tydligt att klimatförändringarna ger en idealisk miljö för skogsbränder, som också kan förvärras av lokala väderförhållanden. Våra femdagarsprognoser gör det möjligt för att vidta mildrande åtgärder före eventuella föroreningsincidenter, tillägger han.
Källa: Copernicus Climate Change Services
